Gav mig ut tidigt med cykeln för att Frank skulle få röra på sig ordentligt innan det blev alldeles för varmt för att göra något alls. När jag varvade ner mot slutet upptäckte jag att han haltade och det visade sig att han hade skav på tre tassar. Och nu är han jättehalt stackarn. Hej och hå, där fick jag för att jag skulle vara redig.

I övrigt har det verkligen varit blandade småhopp under veckan. Senast i måndags när jag och Yvonne hade kurs så sa jag just att det verkar som om vi äntligen börjar komma på rätt köl igen. Han var sansad och hade inga som helst planer på att hitta på något tokigheter. Men det är nog inte meningen att man skall få något flyt för i onsdags var han heltokig. Hade en förväntan på plan som jag inte sett honom ha sedan jag tränade sök, ylade som en tokig, gick ur hand och var allmänt olydig från början till slut. Suck och stön, så var det bara till att backa bandet och börja om från början igen. Har gett mig själv tävlingsförbud tills vidare så att vi inte sätter någon onödig press på oss som bara gör mig nervös och orolig vilket knappast är det Frank behöver just nu. Positivt är i alla fall att han har skött sig bra hemma han har dessutom varit riktigt trevlig att jobba med även i det värsta solgasset vilket har varit helt otänkbart tidigare (naturligtvis i en störningsfri miljö).

Har påbörjat en träningsplan där jag har en stegringsplan vid träning med hjälp och en där jag är ensam. Får väl helt enkelt träna uthållighet och svårare moment när jag inte har någon störning så att jag inte tappar motivationen helt och sedan backa bandet rejält och bara störningsträna och kräva totalfokus när jag har hjälp. Fast först och främst måste hans stackars tassar läka ordentligt.

Isabella har det varit full ösa på den senaste tiden. Det nya är att stå upp, tyvärr har hon lite dålig koll på vad som är lämpligt att använda som klättermaterial så det händer att det blir en och annan duns i backen. Fast det lär väl bli mer av den varan vad det lider så det är väl bara till att vänja sig, hon brukar inte bry sig något nämnvärt så länge hon inte slår huvudet i. I övrigt är vi tämligen förkylningsfria för tillfället så det blev sim både måndag och torsdag denna vecka. Hon verkade en aning skeptisk förra veckan men av detta syntes ingenting nu. Nu kryper hon visst iväg mot pedistalen igen, dags att rycka ut...

Hej, hej så länge