Gör om, gör rätt!

Då var det nytt år, nya tider, nya möjligheter och årets första förkylning drabbade oss på årets första dag. Visst är det underbart, både jag och Daniel vaknade igår med halsont och snuva. Det är väl förmodligen Isabellas julförkylning som har drabbat oss.

Isabella och Frank är däremot friska och krya och vi lyckades i alla fall släpa oss ut på en promenad i det fina vädret och jag gjorde saker i rätt ordning för omväxlings skull. Det vill säga, när vi kom till lekplatsen denna gången så satte jag mig på gungan först och tränade lite sitt ligg med godisbelöning till Frank. När han accepterade gungan utan några tendenser till tokryck så fick Isabella hoppa på medan Frank fick i uppgift att leta godis i backen nedanför. Alla nöjda och glada, tänk så enkelt det kan vara när man gör saker i rätt ordning...

Efter "kattfallet" har jag även börjat med dagliga koncentrationsövningar. Varje gång han spänner upp sig mot något (vad det än månde vara) så är det halt fot som gäller. Denna övningen känner han väl till och kan knappast missförstå mitt nej som "stick och ta kattf...n" eller något liknande. Efter att ha kört detta i tid och otid i några dagar så fick vi igår störningen av katten och nog för att han hade svårt att hålla ögonen i rätt riktning men det var i alla fall bara själva ögat som gled iväg emellanåt, huvudet lyckades han hålla kvar i position.

En annan liten käck övning som jag snappade tidigare i veckan är att ta med sig tungapporten ut på promenaden och skicka hunden för att hämta. Har ju kört samma övning på leksaker tidigare men med tungen så blir det ju lite mer krävande för den lille vovven he, he. Han själv tycker naturligtvis det är dökul att få lite motstånd och springer som en tokig. Både kondition och apporteringsmotivation i en och samma övning, kan inte mycket bättre bli. Särskilt inte i förkylningsdagar.

Imorgon skulle Isabella och jag egentligen åkt till farmor för att avlägga julvisit men det blir nog till att stanna hemma istället. Vill ju inte gärna smitta ner dem, även om de är pigga och raska så börjar närma sig nittiostrecket och behöver knappast påhälsning av några dagisbacilusker. Hoppas i alla fall att jag orkar släpa mig iväg till träningen så att stackars Frank i alla fall får något lite vettigt gjort.

Tjingeling