Då vad det dags för förkylning igen. Isabella stackarn snörvlar och fnyser allt vad hon orkar men är däremellan vid ungefär lika gott mod som vanligt. Så länge hon får stå upp så är livet ganska roligt och man kan roa sig med att stå och gunga på små ostadiga ben ganska länge.


Frank är mycket bättre i sina tassar och förra veckan tog vi till och med mod till oss och ställde upp i klubbens första KM i bruks. Så länge underlaget bestod av gräs var han inte halt och attans sugen på att arbeta så vi startade. Tur var väl det för han gick och vann ;-). Tävlingen bestod av en budföring med skott, ett uppletande och sedan lydnad. Budföringen gick som tåget, han viftade knappt på örat när skotten gick av och förutom lite slarv vid ingångarna så skötte han sig alldeles utmärkt, betyget blev 9,5. Uppletandet var det väl lite si-så-där med, jag bestämde mig för att börja längst ner i rutan och han sprang ut och fick med sig en pinal direkt, var en aning slarvig med avlämnandet och ville gärna busa lite med tävlingsledaren. Sedan var jag lite dum och flyttade mig inte någon längre sträcka utan skickade honom igen på tredje skicket kom han in med en till pinal sedan hann jag skicka honom en gång till innan tiden var ute. Det blev totalt två pinaler och en femma i betyg. Det märks att man inte har tävlingstränat uppletandet för det var väldigt svårt att vara tävlingsmässig, dessutom hade jag ingen direkt plan för hur jag skulle dela upp rutan. Det var en mycket nyttig träning med andra ord och vi fick trots allt poäng.

När det var dags för lydnaden blev jag lite nervös i vanlig ordning men lyckades ändå samla ihop mig och ta några djupa andetag både innan jag gick in på plan och under tiden. När jag kände att han höll på att spåra ur så stannade jag och samlade ihop honom. Vilket gjorde att både jag och Frank lyckades hålla oss riktigt avslappnade genom hela lydnaden. Kändes som en enorm lättnad att ha genomfört lydnaden utan att Frankeboy hittat på några hyss så redan där hade jag vunnit den största segern i min värld. Att vi sedan vann tävlingen var naturligtvis en jättekul bonus. Det har ju varit en hel del kämp och lite väl motigt den senaste tiden.

Till helgen är det KM i lydnad och mitt mål är att genomföra tävlingen med samma lugn som i fredags. Detta kan nog bli en aning svårt med tanke på att vi har en inhyrd tävlingsledare, manlig dessutom vilket brukar göra Frank en aning stressad. Det hela beror nog snarare på att jag blir nervös, stel och spänd vilket gör att Frank stressar upp sig piper, gnisslar och i värsta fall blir allmänt tokig. Målsättningen är i vilket fall att jag skall "nolla" tävlingsledaren, endast fokusera på mig och Frank och ta den tid jag behöver mellan momenten. Känner jag att vi inte håller ihop så får jag helt enkelt bryta och gå ut. Skall bli spännande att se hur mycket mod jag lyckas samla ihop.


Hej & hopp så länge