Träningshelg

I helgen har det äntligen blivit träna av. I fredags bar det av till Stockholm för att träna hund och det har verkligen satt fart på träningsmotivationen. Efter månader av strul och träningstorka känns det äntligen som om vi är på rätt spår igen.

Vi kom fram till Stockholm på fredag eftermiddag och gav oss då iväg till Linda som vi sedan tillbringade helgen ihop med. Väl där så tog vi en välbehövlig rastningsrunda i mörkret och sedan blev det hundprat resten av kvällen. Lindas kompis Tina dök upp lite senare och det blev en mycket trevlig kväll med god mat och trevligt sällskap. Erica och jag följde sedan med Tina hem där vi bodde under helgen tillsammans med Tinas familj, tre hundar och tre katter. Frank tyckte i vanlig ordning att katterna var lite läskiga. Eftersom de inte sprang sin väg utan lugnt tittade på honom så kunde han inte ta till sin vanliga strategi och jaga iväg dem, han valde istället att låtsas som om de inte existerade. Men eftersom de på ett högst påtagligt sätt talade om sin existens var han till slut tvungen att gå fram och hälsa vilket han gjorde på ett mycket försiktigt och trevligt sätt.

På lördag morgon åkte vi till Danderyd-Täby Brukshundklubb för att träna. Vi körde en omgång lydnad sedan hade Tina varit snäll och lagt ett spår till mig och Frank så vi fick oss även en tur i skogen. Lydnaden gick jättebra till slut, Frank var lika okoncentrerad som han brukar vara till en början med men jag hade bestämt mig för att nolla det och bara belöna det som var bra. Efter en stund verkade han tycka att matte trots allt nog är roligast i alla fall. Vi körde några ingångar, en apportering som gick jättebra förutom att han tjuvade vilket i min värld är ett tämligen positivt fel. Tempot var jämt och han hade bara ett knappt märkbart litet tugg. Sedan gjorde vi en inkallning som blev en sitta-kvar-övning. Med långt avstånd och ny tävlingsledare så sprang han hela tiden på Lindas "kalla in". Det är bara till att öka avståndet och träna på med tävlingsledare med andra ord. Samma fenomen inträffade mer eller mindre på alla Tjörnhundarna, fy på oss.... Vi avslutade med ett framåtsändande vilket gick riktigt bra, särskilt med tanke på att det var ganska längesedan vi tränade på detta. Jag hade inte riktigt bestämt mig innan för hur jag skulle genomföra momentet så Frank fick en ganska velig matte men skötte sig trots det alldeles utmärkt, min stackars lilla hund har det verkligen inte helt lätt alla gånger.

Spåret gick också ganska bra, någon hade rastat sin hund kors och tvärs över delar av spåret och där höll han på att vela runt en bra stund innan han valde rätt spår och tuffade vidare. Han plockade med sig alla föremål, trots att ett föremål hade flyttats ett antal meter och spårade riktigt snyggt mellan velerierna. Han lyckades även få med sig en pinne extra in. Helt plötsligt går han av spåret en liten bit, plockar upp en pinne vänder sig om tittar på mig och spottar sedan ut pinnen igen. Jag tittar förvånat på Tina som konstaterar att den där pinnen har inte hon lagt där ;-).

När vi med trötta och nöjda hundar kom hem på lördagskvällen så åkte vi hem till Linda igen. Tinas man och två barn följde också med så vi blev ett helt gäng runt middagsbordet, jättemysigt. Efter god mat och ännu mer hundprat så åkte vi hem till Tina igen och sov som stockar hela natten. På söndagen körde vi ett lydnadspass i snöblask och tog sedan en promenad innan vi styrde kosan hem mot Tjörn igen. Söndagens lydnad gick också bra, vi gjorde några ingångar, en inkallning och apportering. Frank kom tydligen ihåg gårdagens träning för nu hade han inga som helst problem med att sitta kvar lika prydligt som han brukar.

Efter en lång hemfärd med regn eller snöblask hela vägen så var jag tämligen mör när jag klev in genom dörren. Men Isabella var i toppform och såg till att blåsa liv i den trötta mamman igen. Hon hade tusen saker att berätta och pratade på som den värsta. Inte för att jag har de blekaste aning om vad hon försökte säga men det handlade nog mest om helgens äventyr med pappa och farmor.

Tusen tack till Carina för detta trevliga initiativ och till Linda och Tina med familjer som tagit så väl hand om oss hela helgen. Har ni vägarna västerut så är ni välkomna till Tjörn precis när som helst.

Tjingeling