Äntligen lite träning!

Har idag äntligen fått till lite skotträning för att få lite koll på läget inför nästa tävling. Min nojighet för plats med skott har gjort att Frank ligger lite löst. Dessutom har vi inte fått någon skotträning sedan i början av maj. Har varit en aning orolig över att han fått tillbaka sin skottberördhet men dagens övning bevisade motsatsen, skönt.

På dagens träning hade vi finbesök utifrån. Evas valpköpare Kerstin och Sara var på plats. Jag var en aning sen i vanlig ordning (helt hopplöst att komma iväg i tid alltid är det något barn eller valpen som ställer till det i sista sekunden). När jag kom hade de andra redan vallat uppletanderutan, Eva hade dessutom lagt ett spår till Frank. Jag kilade iväg och lade ett Frolic-spår till Dugga och sedan var det Franks tur att köra lite uppletande. Han var något velig, fick förmodligen lite vilt i näsan så han hade lite svårt att koncentrera sig. Men i övrigt gick han riktigt bra och jag fick ett mycket bra sista skick vilket annars brukar vara lite svajigt.

Efter uppletandet stod vi och pratade lite grann. Jag tyckte att detta var ett perfekt tillfälle att få lite skott. Sara var snäll och kilade en bit bort med pistolen medan jag stod kvar och pratade lite med Kerstin, Frank låg en bit ifrån mig. Strax efter skottet reste han sig och kom fram till mig. Han går helt enkelt upp i aktivitet i samband med skotten. Sara kom tillbaka och vi pratade en stund till. Jag passade då på att fjäska lite med Dugga som kom fram för att hälsa, detta tyckte Frank naturligtvis var högst opassande så han reste sig och kom fram till oss. Jag fick ett perfekt tillfälle att tala om för honom att lagd hund ligger, precis vad vi behövde. Efter detta skjuter Sara två skott till. Vid andra skottet ökar han aktivitetsnivån något med ligger kvar, vid tredje skottet finns det ingen reaktion alls. Det är bara till att träna på med andra ord. Mycket platsträning med mycket störning får det bli fram igenom.

Sedan var det dags för spåret och detta gick jättebra, även om det var aningen slarvigt. Vi har haft en del strul med motivationen det senaste så jag bråkade inte med honom. Första pinnen fick han i vind och genade därför sedan var han på väg att göra samma sak i slutet men då stod jag kvar och väntade ut honom tills han gick ut i hela vinkeln. När han väl insåg att han inte fick lov att fuska spårade han jättefint och fick dessutom betalning med en bitstock som han blev överlycklig för. Du är en pärla Eva!!

Sedan tog vi Duggas födospår som hon jobbade sig igenom riktigt fint trots att det låg en hemsk soppåse vid sidan av spåret som fick sig en utskällning. Väl klara med skogsmomenten så fick jag mig en genomkörare av lägrelydnaden av Kerstin. Underbart att få till lite träning med en okänd tävlingsledare som ser på en med "nya" ögon. Frank skötte sig riktigt väl. Även om det naturligtvis finns mycket att jobba på så känns det ändå som om vi börjar få lite ordning även på lydnaden. Han gick inte alls och spände sig som han brukar och var riktigt glad och positiv. Sedan var det ingen racerfart på momenten men han var ändå jämn vilket jag känner mig nöjd med så länge träningen är lite mer tävlingsmässig. Relation och attityd är det viktigaste för oss just nu. Till och med krypet fungerade, vid kommendering brukar han gå upp vid första steget i första försöket. Han blev något hög i starten men sedan kröp han på fint.

Tusen tack Kerstin, Sara och Eva för en trevlig träning. Det var precis vad jag behövde just nu!

Tjingeling